Psaltaren 112

¹Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

²Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

³Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

⁴För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

⁵Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

⁶Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

⁷För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

⁸Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

⁹Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

¹⁰Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet. [1] Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.