Psaltaren 138

¹Av David. Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta; inför gudarna vill jag lovsjunga dig.

²Jag vill tillbedja, vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din nåd och sanning, ty du har gjort ditt löftesord stort utöver allt vad ditt namn hade sagt.

³När jag ropade, svarade du mig; du gav mig frimodighet, och min själ fick kraft.

⁴HERRE, alla jordens konungar skola tacka dig, när de få höra din muns tal.

⁵De skola sjunga om HERRENS vägar, ty HERRENS ära är stor.

⁶Ja, HERREN är hög, men han ser till det låga, och han känner den högmodige fjärran ifrån.

⁷Om ock min väg går genom nöd, så behåller du mig vid liv; du räcker ut din hand till värn mot mina fienders vrede, och din högra hand frälsar mig.

⁸HERREN skall fullborda sitt verk för mig. HERRE, din nåd varar evinnerligen; övergiv icke dina händers verk.