Dagens läsningar

Morgonbön — första läsningen

Wisdom 3

Det finns ingen utgåva av den här boken i allmän egendom på ditt språk, så avsnittet visas på engelska.

But the souls of the righteous are in the hand of God, And no torment will touch them. In the eyes of the foolish they seemed to have died; And their departure was accounted to be their hurt, And their journeying away from us to be their ruin: But they are in peace. For even if in the sight of men they be punished, Their hope is full of immortality; And having borne a little chastening, they will receive great good; Because God made trial of them, and found them worthy of himself. As gold in the furnace he proved them, And as a whole burnt offering he accepted them. And in the time of their visitation they will shine forth, And as sparks among stubble they will run to and fro. They will judge nations, and have dominion over peoples; And the Lord will reign over them for evermore. They that trust on him will understand truth, And the faithful will abide with him in love; Because grace and mercy are to his chosen. But the ungodly will be requited even as they reasoned, They which lightly regarded the righteous man, and revolted from the Lord; (For he that sets at nothing wisdom and discipline is miserable;) And void is their hope and their toils unprofitable, And useless are their works: Their wives are foolish, and wicked are their children; Accursed is their begetting. Because happy is the barren that is undefiled, She who has not conceived in transgression; She will have fruit when God visiteth souls. And happy is the eunuch which has wrought no lawless deed with his hands, Nor imagined wicked things against the Lord; For there will be given him for his faithfulness a peculiar favor, And a lot in the sanctuary of the Lord more delightsome than wife or children. For good labors have fruit of great renown; And the root of understanding can’t fail. But children of adulterers will not come to maturity, And the seed of an unlawful bed will vanish away. For if they live long, they will be held in no account, And at the last their old age will be without honor. And if they die quickly, they will have no hope, Nor in the day of decision will they have consolation. For the end of an unrighteous generation is always grievous.

Morgonbön — andra läsningen

Lukas 1:1-39

Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser, i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare, så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus, så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad. På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet. De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar. Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder. Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud, hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen. Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades. Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret. Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom. Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes. Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse. Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande. Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.» Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.» Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap. Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.» Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet; och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum. Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem. Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader; och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.» I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret, till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria. Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.» Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära. Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud. Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus. Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron. Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.» Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son. Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam. Ty för Gud kan intet vara omöjligt.» Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne. En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.

Aftonbön — första läsningen

Wisdom 4

Det finns ingen utgåva av den här boken i allmän egendom på ditt språk, så avsnittet visas på engelska.

Better than this is childishness with virtue; For in the memory of virtue is immortality: Because it is recognized both before God and before men. When it is present, men imitate it; And they long after it when it is departed: And throughout all time it marcheth crowned in triumph, Victorious in the strife for the prizes that are undefiled. But the multiplying brood of the ungodly will be of no profit, And with bastard slips they will not strike deep root, Nor will they establish a sure hold. For even if these put forth boughs and flourish for a season, q1 Yet, standing unsure, they will be shaken by the wind, And by the violence of winds they will be rooted out. Their branches will be broken off before they come to maturity, and their fruit will be useless, Never ripe to eat, and fit for nothing. For children unlawfully begotten are witnesses of wickedness Against parents when God searcheth them out. But a righteous man, though he die before his time, will be at rest. (For honorable old age is not that which stands in length of time, Nor is its measure given by number of years: But understanding is gray hairs to men, And an unspotted life is ripe old age.) Being found well-pleasing to God he was beloved of him, And while living among sinners he was translated: He was caught away, lest wickedness should change his understanding, Or guile deceive his soul. (For the bewitching of naughtiness bedimmeth the things which are good, And the giddy whirl of desire perverteth an innocent mind.) Being made perfect in a little while, he fulfilled long years; For his soul was pleasing to the Lord: Therefore hurried he out of the midst of wickedness. But as for the peoples, seeing and understanding not, Neither laying this to heart, That grace and mercy are with his chosen, And that he visiteth his holy ones:— But a righteous man that is dead will condemn the ungodly that are living, And youth that is quickly perfected the many years of an unrighteous man’s old age; For the ungodly will see a wise man’s end, And will not understand what the Lord purposed concerning him, And for what he safely kept him:— They will see, and they will despise; But them the Lord will laugh to scorn. And after this they will become a dishonored carcase, And a reproach among the dead forever: Because he will dash them speechless to the ground, And will shake them from the foundations, And they will lie utterly waste, and they will be in anguish, And their memory will perish. They will come, when their sins are reckoned up, with coward fear; And their lawless deeds will convict them to their face.

Aftonbön — andra läsningen

2 Korinthierbrevet 13

Det är nu tredje gången som jag skall komma till eder; »efter två eller tre vittnens utsago skall var sak avgöras». Till dem som förut hava syndat och till alla de andra har jag redan i förväg sagt, och jag säger nu åter i förväg -- nu då jag är borta ifrån eder, likasom förut då jag för andra gången var hos eder -- att jag icke skall visa någon skonsamhet, när jag kommer igen. I viljen ju hava ett bevis för att det är Kristus som talar i mig, han som icke är svag mot eder, utan är stark bland eder. Ty om han än blev korsfäst i följd av svaghet, så lever han dock av Guds kraft. Också vi äro ju svaga i honom, men av Guds kraft skola vi leva med honom och bevisa det på eder. Rannsaken eder själva, huruvida I ären i tron, ja, pröven eder själva. Eller kännen I icke med eder själva att Jesus Kristus är i eder? Varom icke, så hållen I ej provet. Att vi för vår del icke äro av dem som ej hålla provet, det hoppas jag att I skolen få lära känna. Men vi bedja till Gud att I icke mån göra något ont, detta icke för att vi å vår sida skola synas hålla provet, utan för att I själva verkligen skolen göra vad gott är. Sedan må vi å vår sida gärna anses icke hålla provet. Ty icke mot sanningen, utan allenast för sanningen förmå vi något. Och vi glädja oss, när vi äro svaga, men I ären starka. Just detta bedja vi också om, att I mån alltmer fullkomnas. Och medan jag ännu är borta ifrån eder, skriver jag detta, för att jag icke, när jag är hos eder, skall nödgas uppträda med stränghet, i kraft av den myndighet som Herren har givit mig, till att uppbygga och icke till att nedbryta. För övrigt, mina bröder, varen glada, låten fullkomna eder, låten förmana eder, varen ens till sinnes, hållen frid; då skall kärlekens och fridens Gud vara med eder. Hälsen varandra med en helig kyss. Alla de heliga hälsa eder. Herrens, Jesu Kristi, nåd och Guds kärlek och den helige Andes delaktighet vare med eder alla.