Dagens läsningar
De bibelläsningar som är fastställda för dagen, med hela texten på ditt eget språk. Följ varje morgon din traditions dagliga läsningar i Bosko-appen.
Morgonbön — första läsningen
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre. Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste. En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän. Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan. Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde. Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet. Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås. Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar. Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit. En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset. En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp. Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN. Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger. Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad. Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort. Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död. Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre. Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis. Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande. Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger. HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont. Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen. Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap. Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son. Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap. Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt. Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
Morgonbön — andra läsningen
Och han sade till sina lärjungar: »Det är icke annat möjligt än att förförelser måste komma, men ve den genom vilken de komma! För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet, än att han skulle förföra en av dessa små. Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, så tillrättavisa honom; och om han då ångrar sig, så förlåt honom. Ja, om han sju gånger om dagen försyndar sig mot dig och sju gånger kommer tillbaka till dig och säger: 'Jag ångrar mig' så skall du förlåta honom.» Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vår tro.» Då sade Herren: »Om I haden tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skullen I kunna säga till detta mullbärsfikonträd: 'Ryck dig upp med rötterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder. Om någon bland eder har en tjänare som kör plogen eller vaktar boskap, icke säger han väl till tjänaren, när denne kommer hem från marken: 'Gå du nu strax till bords'? Säger han icke fastmer till honom: 'Red till min måltid, och fäst så upp din klädnad och betjäna mig, medan jag äter och dricker; sedan må du själv äta och dricka'? Icke tackar han väl tjänaren för att denne gjorde det som blev honom befallt? Sammalunda, när I haven gjort allt som har blivit eder befallt, då skolen I säga: 'Vi äro blott ringa tjänare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra.'» Då han nu var stadd på sin färd till Jerusalem, tog han vägen mellan Samarien och Galileen. Och när han kom in i en by, möttes han av tio spetälska män. Dessa stannade på avstånd och ropade och sade: »Jesus, Mästare, förbarma dig över oss.» När han fick se dem, sade han till dem: »Gån och visen eder för prästerna.» Och medan de voro på väg dit, blevo de rena. Och en av dem vände tillbaka, när han såg att han hade blivit botad, och prisade Gud med hög röst och föll ned på mitt ansikte för Jesu fötter och tackade honom. Och denne var en samarit. Då svarade Jesus och sade: »Blevo icke alla tio gjorda rena? Var äro de nio? Fanns då ibland dem ingen som vände tillbaka för att prisa Gud, utom denne främling?» Och han sade till honom: »Stå upp och gå dina färde. Din tro har frälst dig.» Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke på sådant sätt att det kan förnimmas med ögonen, ej heller skall man kunna säga: 'Se här är det', eller: 'Där är det.' Ty se, Guds rike är invärtes i eder.» Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det. Väl skall man då säga till eder: 'Se där är han', eller: 'Se här är han'; men gån icke dit, och löpen icke därefter. Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända till den andra, så skall det vara med Människosonen på hand dag. Men först måste han lida mycket och bliva förkastad av detta släkte. Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i Människosonens dagar: människorna åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde dem allasammans. Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människorna åto och drucko, köpte och sålde, planterade och byggde, men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned från himmelen och förgjorde dem allasammans, alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras. Den som den dagen är på taket och har sitt bohag inne i huset, han må icke stiga ned för att hämta det; ej heller må den som är ute på marken vända tillbaka. Kommen ihåg Lots hustru. Den som står efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som mister det, han skall rädda det. Jag säger eder: Den natten skola två ligga i samma säng; den ene skall bliva upptagen, den andre skall lämnas kvar. Två kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra skall lämnas kvar.» Då frågade de honom: »Var då, Herre?» Han svarade dem: »Där den döda kroppen är, dit skola ock rovfåglarna församla sig.»
Aftonbön — första läsningen
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav. Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv. Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid. När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt. Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem. Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på? Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom. En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är. Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»? Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN. Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig. Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort. Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest. »Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp. Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd. Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull. Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar. Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig. Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag. Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret. Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat. Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig. Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott. Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg. Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda. En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem. Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen. Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron. De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår. Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
Aftonbön — andra läsningen
Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, så ock brodern Timoteus, hälsar de heliga som bo i Kolosse, de troende bröderna i Kristus. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader. Vi tacka Gud, vår Herres, Jesu Kristi, Fader, alltid för eder i våra böner, ty vi hava hört om eder tro i Kristus Jesus och om den kärlek som I haven till alla de heliga; vi tacka honom för det hopps skull, som är förvarat åt eder i himmelen. Om detta hopp haven I redan förut fått höra, genom sanningens ord i det evangelium som har kommit till eder, likasom det ock är att finna överallt i världen och där bär frukt och växer till, på samma sätt som det har gjort bland eder, allt ifrån den dag, då I hörden det och lärden i sanning känna Guds nåd. Det var ju en sådan undervisning I mottogen av Epafras, vår älskade medtjänare, som i vårt ställe är eder en trogen Kristi tjänare; det är också han som för oss har omtalat eder kärlek i Anden. Allt ifrån den dag då vi fingo höra härom, hava vi därför, å vår sida, icke upphört att bedja för eder och bönfalla om att I mån bliva uppfyllda av kunskap om Guds vilja, i allt slags andlig vishet och andligt förstånd. Så skolen I kunna föra en vandel som är värdig Herren, honom i allt till behag, och genom kunskapen om Gud bära frukt och växa till i allt gott verk. Och genom hans härliga makt skolen I på allt sätt uppfyllas av kraft till att bevisa ståndaktighet och tålamod i allt; och I skolen med glädje tacka Fadern, som har gjort eder skickliga till delaktighet i den arvslott som de heliga hava i ljuset. Ty han har frälst oss från mörkrets välde och försatt oss i sin älskade Sons rike. I honom hava vi förlossningen, förlåtelsen för våra synder, i honom som är den osynlige Gudens avbild och förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som osynligt, både tronänglar och herrar och furstar och väldigheter i andevärlden. Alltsammans har blivit skapat genom honom och till honom. Ja, han är till före allt annat, och alltsammans äger bestånd i honom. Och han är huvudet för kroppen, det är församlingen, han som är begynnelsen, den förstfödde ifrån de döda. Så skulle han i allt vara den främste. Ty det behagade Gud att låta all fullhet taga sin boning i honom och att genom honom försona allt med sig, sedan han genom blodet på hans kors hade berett frid. Ja, genom honom skulle så ske med allt vad på jorden och i himmelen är. Också åt eder, som förut voren bortkomna från honom och genom edert sinnelag hans fiender, i det att I gjorden vad ont var, också åt eder har han nu skaffat försoning i hans jordiska kropp, genom hans död, för att kunna ställa eder fram inför sig heliga och obefläckade och ostraffliga -- om I nämligen förbliven i tron, väl grundade och fasta, utan att låta rubba eder från det hopp som tillbjudes oss i evangelium, det evangelium som I haven hört, och som blivit predikat bland allt skapat under himmelen, det vars tjänare jag, Paulus, har blivit. Nu gläder jag mig mitt i mina lidanden för eder; och vad som fattas i det mått av Kristus-bedrövelser som jag i mitt kött måste utstå, det uppfyller jag nu för hans kropp, som är församlingen. Ty dennas tjänare har jag blivit, i enlighet med det uppdrag av Gud, som har blivit mig givet, att jag nämligen överallt skall för eder förkunna Guds ord, den hemlighet som tidsåldrar och släkten igenom hade varit fördold, men som nu har blivit uppenbarad för hans heliga. Ty för dem ville Gud kungöra huru rik på härlighet den är bland hedningarna, denna hemlighet, vilken är »Kristus i eder, vårt härlighetshopp». Och honom förkunna vi för vår del, i det vi förmana var människa och undervisa var människa med all vishet, för att kunna ställa fram var människa såsom fullkomlig i Kristus. Och för det målet arbetar och kämpar jag, i enlighet med hans kraft, som mäktigt verkar i mig.
Läsningarna följer Book of Common Prayer från 1662 (allmän egendom). Skrifttexten är allmän egendom. (Svenska Bibeln 1917)
Dagens läsningar, varje morgon
I Bosko väntar dagens läsningar på dig varje morgon — markera var och en som läst så att du aldrig tappar bort var du är, läs dem i någon av 30 översättningar och stanna upp vid en kort reflektion. Din traditions dagliga läsningar, följda och alltid nära till hands.