Bosko

Today's Readings

The Scripture readings appointed for today, with the full text in your language. Follow the daily readings for your tradition, every morning, in the Bosko app.

Morning Prayer — First Lesson

Proverbs 11

Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl. När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet. De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv. Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden. Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige. De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad. När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet. Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe. Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade. När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel. Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned. Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla. Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta. Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl. En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg. En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom. En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött. Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön. Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död. En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl. De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri. Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett. Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede. Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare. Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt. Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse. Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont. Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv. Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta. Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan. Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!

Morning Prayer — Second Lesson

Luke 13

Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer. Då svarade han och sade till dem: »Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant? Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås. Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem? Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.» Och han framställde denna liknelse: »En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen. Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?' Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det; kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'» När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga, var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp. Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne »Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom», och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud. Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: »Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen. Då svarade Herren honom och sade: »I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den? Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?» När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom. Så sade han då: »Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid? Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar.» Ytterligare sade han: »Vad skall jag likna Guds rike vid? Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat.» Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem. Och någon frågade honom: »Herre, är det allenast få som bliva frälsta?» Då svarade han dem: »Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det. Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.' Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.' Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.' Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade. Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike. Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista. I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: »Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig.» Då svarade han dem: »Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig. Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. -- Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat. Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'

Evening Prayer — First Lesson

Proverbs 12

Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning. Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd. Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas. En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben. De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek. De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun. De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består. I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad. Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd. Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt. Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting. Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott. Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt. Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd. Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek. Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom. Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick. De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje. Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått. En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl. En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft. De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst. Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje. Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse. Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt. På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.

Evening Prayer — Second Lesson

Philippians 1

Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare, hälsa alla de heliga i Kristus Jesus som bo i Filippi, tillika med församlingsföreståndare och församlingstjänare. Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus. Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder, i det jag alltid i alla mina böner med glädje beder för eder alla. Jag tackar honom för att I, allt ifrån första dagen intill nu, haven deltagit i arbetet för evangelium. Och jag har den tillförsikten, att han som i eder har begynt ett gott verk, han skall ock fullborda det, intill Kristi Jesu dag. Och det är ju rätt och tillbörligt att jag tänker så om eder alla, eftersom jag, både när jag ligger i bojor, och när jag försvarar och befäster evangelium, har eder i mitt hjärta såsom alla med mig delaktiga i nåden. Ty Gud är mitt vittne, han vet huru jag längtar efter eder alla med Kristi Jesu kärlek. Och därom beder jag, att eder kärlek må allt mer och mer överflöda av kunskap och förstånd i allt, så att I kunnen döma om vad rättast är, på det att I mån bliva rena och för ingen till stötesten, i väntan på Kristi dag, och bliva rika på rättfärdighetens frukt, vilken kommer genom Jesus Kristus, Gud till ära och pris. Jag vill att I, mina bröder, skolen veta att det som har vederfarits mig snarare har länt till evangelii framgång. Det har nämligen så blivit uppenbart för alla i pretoriet och för alla andra, att det är i Kristus som jag bär mina bojor; och de flesta av bröderna hava genom mina bojor blivit så frimodiga i Herren, att de med allt större dristighet våga oförskräckt förkunna Guds ord. Somliga finnas väl ock, som av avund och trätlystnad predika Kristus, men det finnes också andra som göra det av god vilja. Dessa senare göra det av kärlek, eftersom de veta att jag är satt till att försvara evangelium. De förra åter förkunna Kristus av genstridighet, icke med rent sinne, i tanke att de skola tillskynda mig ytterligare bedrövelse i mina bojor. Vad mer? Kristus bliver dock på ena eller andra sättet förkunnad, det må nu ske för syns skull eller i uppriktighet; och däröver gläder jag mig. Ja, jag skall ock framgent få glädja mig; ty jag vet att detta skall lända mig till frälsning, genom eder förbön och därigenom att Jesu Kristi Ande förlänas mig. Det är nämligen min trängtan och mitt hopp att jag i intet skall komma på skam, utan att Kristus, nu såsom alltid, skall av mig med all frimodighet bliva förhärligad i min kropp, det må ske genom liv eller genom död. Ty att leva, det är för mig Kristus, och att dö, det är för mig en vinning. Men om det att leva i köttet för mig är att utföra ett arbete som bär frukt, vilketdera skall jag då välja? Det kan jag icke säga. Jag drages åt båda hållen. Ty väl åstundar jag att bryta upp och vara hos Kristus, vilket ju vore mycket bättre; men att jag lever kvar i köttet är för eder skull mer av nöden. Och då jag är förvissad härom, vet jag att jag skall leva kvar och förbliva hos eder alla, eder till förkovran och glädje i tron, för att eder berömmelse skall överflöda i Kristus Jesus, i fråga om mig, därigenom att jag ännu en gång kommer till eder. Fören allenast en sådan vandel som är värdig Kristi evangelium, så att jag -- vare sig jag kommer och besöker eder, eller jag förbliver frånvarande -- får höra om eder att I stån fasta i en och samme Ande och endräktigt kämpen tillsammans för tron på evangelium, utan att i något stycke låta skrämma eder av motståndarna. Ty att I så skicken eder är för dem ett vittnesbörd om att de själva gå mot fördärvet, men att I skolen bliva frälsta, och detta av Gud. Åt eder har ju förunnats icke allenast att tro på Kristus, utan ock att lida för hans skull, i det att I haven samma kamp som I förr sågen mig hava och nu hören att jag har.

Readings follow the 1662 Book of Common Prayer (public domain). Scripture text is in the public domain. (Svenska Bibeln 1917)

Today's readings, every morning

Bosko brings the daily readings for your tradition to your day — with a reflection, the full Bible in 30 translations, and the liturgical calendar, in 18 languages.