Dagens läsningar

Morgonbön — första läsningen

Sirach 22

Det finns ingen utgåva av den här boken i allmän egendom på ditt språk, så avsnittet visas på engelska.

A slothful man is compared to a stone that is defiled; And every one will hiss him out in his disgrace. A slothful man is compared to the filth of a dunghill: Every man that takes it up will shake out his hand. A father has shame in having begotten an uninstructed son; And a foolish daughter is born to his loss. A prudent daughter will inherit a husband of her own; And she that brings shame is the grief of her father. She that is bold brings shame upon father and husband; And she will be despised of them both. Unseasonable discourse is as music in mourning; But stripes and correction are wisdom at every season. He that teaches a fool is as one that glues a potsherd together; Even as one that wakes a sleeper out of a deep sleep. He that discourseth to a fool is as one discoursing to a man that slumbereth; And at the end he will say, What is it? Weep for the dead, for light has failed him; And weep for a fool, for understanding has failed him: Weep more sweetly for the dead, because he has found rest; But the life of the fool is worse than death. Seven days are the days of mourning for the dead; But for a fool and an ungodly man, all the days of his life. Talk not much with a foolish man, And go not to one that has no understanding: Beware of him, lest you have trouble; And so you shall not be defiled in his onslaught: Turn away from him, and you will find rest; And so you shall not be wearied in his madness. What shall be heavier than lead? And what is the name thereof, but a fool? Sand, and salt, and a mass of iron, is easier to bear, Than a man without understanding. Timber girded and bound into a building will not be loosed with shaking: So a heart established in due season on well advised counsel will not be afraid. A heart settled upon a thoughtful understanding Is as an ornament of plaister on a polished wall. Pales set on a high place will not stand against the wind: So a fearful heart in the imagination of a fool will not stand against any fear. He that pricks the eye will make tears to fall; And he that pricks the heart makes it to show feeling. Whoso casts a stone at birds frays them away; And he that upbraids a friend will dissolve friendship. If you have drawn a sword against a friend, despair not; For there may be a returning. If you have opened your mouth against a friend, fear not; For there may be a reconciling; Except it be for upbraiding, and arrogance, and disclosing of a secret, and a treacherous blow: For these things every friend will flee. Gain trust with your neighbor in his poverty, That in his prosperity you may have gladness: Abide stedfast to him in the time of his affliction, That you may be heir with him in his inheritance. Before fire is the vapor and smoke of a furnace; So revilings before bloodshed. I will not be ashamed to shelter a friend; And I will not hide myself from his face: And if any evil happen to me because of him, Every one that hears it will beware of him. Who shall set a watch over my mouth, And a seal of shrewdness upon my lips, That I fall not from it, and that my tongue destroy me not?

Morgonbön — andra läsningen

Lukas 21

Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna. Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar. Då sade han: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra. Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.» Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han: »Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.» Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?» Han svarade: »Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke. Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.» Därefter sade han till dem: »Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike; och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen. Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull. Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd. Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder. Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot. I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda. Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull. Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat. Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar. Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära. Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin. Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas. Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk. Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade. Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån, då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva. Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet. Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.» Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd. När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära. Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära. Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker. Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås. Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt; ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare. Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.» Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten. Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.

Aftonbön — första läsningen

Sirach 23

Det finns ingen utgåva av den här boken i allmän egendom på ditt språk, så avsnittet visas på engelska.

O Lord, Father and Master of my life, Abandon me not to their counsel: Suffer me not to fall by them. Who will set scourges over my thought, And a discipline of wisdom over my heart? That they spare me not for my ignorances, And my heart pass not by their sins: That my ignorances be not multiplied, And my sins abound not; And I will fall before my adversaries, And my enemy rejoice over me. O Lord, Father and God of my life, Give me not a proud look, And turn away concupiscense from me. Let not greediness and chambering overtake me; And give me not over to a shameless mind. Hear you⌃, my children, the discipline of the mouth; And he that keeps it will not be taken. The sinner will be overtaken in his lips; And the reviler and the proud man will stumble therein. Accustom not your mouth to an oath; And be not accustomed to the naming of the Holy One. For as a servant that is continually scourged will not lack a bruise, So he also that swears and names God continually will not be cleansed from sin. A man of many oaths will be filled with iniquity; And the scourge will not depart from his house: If he shall offend, his sin will be upon him; And if he disregard it, he has sinned doubly; And if he has sworn in vain, he will not be justified; For his house will be filled with calamities. There is a manner of speech that is clothed about with death: Let it not be found in the heritage of Jacob; For all these things will be far from the godly, And they will not wallow in sins. Accustom not your mouth to gross rudeness, For therein is the word of sin. Remember your father and your mother, For you sit in the midst of great men; That you be not forgetful before them, And become a fool by your custom; So will you wish that you had not been born, And curse the day of your nativity. A man that is accustomed to words of reproach Will not be corrected all the days of his life. Two sorts of men multiply sins, And the third will bring wrath: A hot mind, as a burning fire, will not be quenched till it be consumed: A fornicator in the body of his flesh will never cease till he has burned out the fire. All bread is sweet to a fornicator: He will not leave off till he die. A man that goes astray from his own bed, Saying in his heart, Who sees me? Darkness is round about me, and the walls hide me, And no man sees me; of whom am I afraid? The Most High will not remember my sins; —And the eyes of men are his terror, And he knows not that the eyes of the Lord are ten thousand times brighter than the sun, Beholding all the ways of men, And looking into secret places. All things were known to him or ever they were created; And in like manner also after they were perfected. This man will be punished in the streets of the city; And where he suspected not he will be taken. So also a wife that leaves her husband, And brings in an heir by a stranger. For first, she was disobedient in the law of the Most High; And secondly, she trespassed against her own husband; And thirdly, she played the adulteress in whoredom, And brought in children by a stranger. She shall be brought out into the congregation; And upon her children will there be visitation. Her children will not spread into roots, And her branches will bear no fruit. She will leave her memory for a curse; And her reproach will not be blotted out. And those who are left behind will know that there is nothing better than the fear of the Lord, And nothing sweeter than to take heed to the commandments of the Lord.

Aftonbön — andra läsningen

1 Thessalonikerbrevet 1

Paulus och Silvanus och Timoteus hälsa tessalonikernas församling i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid[1] vare med eder. Vi tacka Gud alltid för eder alla, när vi tänka på eder i våra böner. Ty oavlåtligen ihågkomma vi inför vår Gud och Fader edra gärningar i tron och edert arbete i kärleken och eder ståndaktighet i hoppet, i vår Herre Jesus Kristus. Vi veta ju, käre bröder, i Guds älskade, huru det var, när I bleven utvalda: vårt evangelium kom till eder icke med ord allenast, utan i kraft och helig ande och med full visshet. I veten ock på vad sätt vi uppträdde bland eder, till edert bästa. Och I å eder sida bleven våra efterföljare och därmed Herrens, i det att I, mitt under stort betryck, togen emot ordet med glädje i helig ande. Så bleven I själva ett föredöme för alla de troende i Macedonien och Akaja. Ty från eder har genljudet av Herrens ord gått vidare ut; icke allenast i Macedonien och Akaja, utan allestädes har eder tro på Gud blivit känd, så att vi för vår del icke behöva tala något därom. Ty själva förkunna de om oss, med vilken framgång vi begynte vårt arbete hos eder, och huru I från avgudarna omvänden eder till Gud, till att tjäna den levande och sanne Guden, och till att vänta hans Son från himmelen, honom som han har uppväckt från de döda, Jesus, som frälsar oss undan den kommande vredesdomen. [1] av Gud, vår Fader, och Herren Jesu Kristus